Festen är slut, Sverige dansar ut ur OS med 11 medaljer(vad var det jag sa!) och nu måste man försöka anpassa sig till ett ”normalt” liv igen. Alla fester ger en viss grad av baksmälla och efter OS-party i 15 dagar vet jag redan nu att måndagen kommer att bli en kamp för att hitta tillbaka till gamla rutiner igen.

Veckans Saida känns inte lätt att skriva efter två OS-veckor och när jag försöker se framåt är det mest ett stort mörker i kristallkulan. Då och då kastas jag istället bakåt och ser en medalj eller en svensk flagga skymta. Framåt däremot, ser jag inte mycket mer än ett enda mörker. Inte förrän på lördag ser jag något, hmm..  En flygande skoter? Ja, naturligtvis! På lördag ska jag ju iväg och titta på när det slås nytt världsrekord i ”skoterhopp”, som min vän Andy kallar det. Över 100 meter ska det tydligen flygas. Jag kan redan nu avslöja att det blir ett nytt prydligt världsrekord på lördag.